Att bli med hus

Igår var Sheldon, Jess och Zoe här på middag. Zoe är ju Simons gudbarn och blir 1 år i november. Vi fick en bärsele, blomma och alkoholfritt vin! Supertack! Vi åt en smarrig fläskfilégryta med kantareller med pressad potatis till. Jag blev förvånad hur duktig Craig var med Zoe. Han har ju visserligen träffat henne innan, men nu trivdes han i hennes sällskap på ett annat sett. När hon somnade på sin filt la sig Craig bara någon meter ifrån henne och somnade han med. Supergulligt!

Innan Sheldon och Jess kom så åkte vi till Center syd och köpte lite höstkläder både till mig och Simon. Jag hittade två mammabyxor på HM, har ju gått upp en storlek nu så passade på (har ju visserligen flera byxor hemma i strl 36, men knappen skär in i magen och mina 34:or passar inte riktigt längre). Hittade också en snygg ”bomberliknande” jacka. Det ser lite dumt ut när man har den knäppt men den är väldigt snygg när den är öppen, hehe.

Kroppen: Har gått upp 6,5 kilo nu, känns ok. Det är ju faktiskt ett barn som växer inom mig. Kan tycka att det är en del, är ju bara i vecka 19, men jag accepterar det. Äter ju mer ”normalt” nu än jag gjorde tidigare. Barnet då? Enligt min app så är barnet ca 20 cm långt och väger ca 170 gram, mjölktänderna är färdigbildade men syns inte. Spännande!

Tankar: Längtar tills på onsdag då vi ska göra ultraljudet. Börjar oroa mig om det är något som inte stämmer, vi har ju inte gjort KUB, så vi vet ju inte om allt är som det ska, vilket oroar mig en del. Funderar också på provsvaren från blodprovet, om mina värden är ok eller om jag ska komplettera med något. Har ju inte fått reda på något och vet inte om barnmorskan ska kontakta mig eller om jag ska ringa och fråga.

Annat: Tycker det är väldigt lång tid emellan besöken hos barnmorskan. Det är ju nu i början man är orolig och nyfiken. Har man dessutom aldrig varit gravid innan så känns det som en evighet att vänta i två månader på att få reda på om allt är ok. 22 juli var mitt sista besök, nästa besök är inte förrens 13 oktober (!). RUL gör vi i Helsingborg, vet inte om det är hos en läkare eller hos en barnmorska, är inte helt 100 på vad man går igenom eller om det är som när vi gjorde första ultraljudet, att man var klar på några minuter och inte hade något samtal.